Bred världskulturfest utan topp
ESKILSTUNA | Noterat | Kultur | Musiken och dansen dominerade | 2 november 2010
Efter två dagars världskulturfestival i Munktellstaden kan jag bara imponeras av bredden på utbudet, men jag saknade ändå de verkliga topparna som krävs för att man ska minnas festen riktigt länge. Mycket var fascinerade för stunden, men inget fastnade och gick in riktigt djupt. Kanske var festivalområdet helt enkelt fel, ett halvfullt Lokomotivet ger ingen riktig festkänsla.
Musiken och dansen dominerade även om en del planerade dansinslag under lördagens satsning i Munktell Science Park verkade ha försvunnit. Kanske ökade trycket under avslutningskvällens program med inträde, men då var Hjälmarens Tidning inte kvar. Daniel Lemma är onekligen en duktig musiker, men något lite mer spännande dragplåster hade varit att föredra som affischnamn. Kanske nästa år.
Några intryck som ändå följde med från festivalen: att rap-tävlingen lyckades locka en betydligt yngre publik än den vanliga på festivalen, Transmongolias speciella sång, Tobias Wadin och Oscar Olssons fina tolkningar av sånger ur den amerikanska låtskatten, indiandansaren med den norrbottniska dialekten, Cecilia Ringkvists world music-kryddade blues, de hängivna unga dansarna från Mondial samt mixen av romsk musik och flamenco som Anette Åkerlund och Amaro Dzambiba med medmusiker och dansaren Tanja Tuurala bjöd på.
Därutöver missade jag förstås mycket, men trots allt saknar jag den där totala wow-upplevelsen som man så gärna vill ta med sig från en festival – oavsett vad det är för tema på festivalen. Men den får jag säkert vid nästa världskulturfestival.
Urban Århammar
© Hjälmarens Tidning 2010
