Sanna Carlstedt ordnade kramkalas på Kulturhustaket

Sanna Carlstedt ordnade stort
kramkalas på Kulturhustaket

Familjärt och svettigt. Så kan man sammanfatta Sanna Carlstedts framträdande på Kulturhustaket i ett soligt Stockholm igår kväll.

Hon fick krama sig hela vägen fram till scenen före konserten och från den efteråt. Ja, egentligen pågick nog kramkalaset även från scenen under konserten. Så familjär var stämningen när Sanna Carlstedt tagit sig hela vägen hemifrån Söder till Kulturhustaket i Stockholm för en spelning igår kväll. Den ingick i Johan Johanssons sommarkonsertsatsning Kompledigt och Ola Magnell var huvudakten för kvällen.

Men den Julitabördiga visrebellen Sanna Carlstedt inledde alltså den soliga aftonen med sin gitarr och ackompanjemang från maken Daniel Berg på bas samt Johan Johansson själv på gitarr och lite kör. Spelningen inleddes med ett av de många hurra-rop som hör till när Sanna Carlstedt spelar. Så följde företrädesvis låtar från den nya tredje skivan "Ballerinan".

Sånger som framfördes var exempelvis "Vågor Rullar In", "Snickra En Fågelholk" och den bondkomiska "Sa Jon", men mest jubel fick nog barnvaktsvisan "Varför Har Almar Svarta Stammar?" med Sophie Mokvist som imponerande gäst. Allsång, handklapp, taktfast gungande i bänkarna och kärleksfullt humoristiska kommentarer till och från publiken var andra ingredienser som förstärkte den familjära stämningen.

Egentligen var det nog lite för vänligt och kärleksfullt för att det skulle finnas förutsättningar till en riktigt klassisk konsert. Lite tuggmotstånd tror jag att de flesta artister behöver för att nå sitt max. Det ska vara något av en ansträngning – om än liten – att övertyga sin publik. Nåja, placerad mitt i den ännu heta kvällssolen fick Sanna Carlstedt svettas ändå och hon är ju onekligen en estradör av stora mått. Med sin utstrålning har hon förmågan hon att inta och dominera både små och stora scener.

Dessutom har Sanna Carlstedt fördelen att ha visor som funkar på flera olika plan. Där finns det humoristiska, där finns alkohol och sex som kan nå även den publik som bara vill dricka öl eller vin och skratta sig genom en kväll. Men det finns fler bottnar i hennes musik. Då handlar det inte främst om de politiska insticken, utan mer om hennes sympatiska förmåga att beskriva det trassliga i att kommunicera med och relatera till andra människor.

Den talangen gör att Sanna Carlstedt håller, att hon är vad man brukar kalla genuin. Den plus hennes uppenbara glädje i att befinna sig på en scen och förmåga att skriva låtar som publiken tar till sig. Ett par sådana äldre favoriter fanns förstås med även igår kväll. Som avslutning "Svarta Tulpaner" och som extranummer – efter en typ av barnvisa med den speciella carlstedtska knorren – den till synes outslitliga "Ett Glas Vin".

Titta: Sanna Carlstedt har hittat sitt eget sätt

Urban Århammar

Hem