Mobilavlyssning ger bråkträning
Litteratur | Vingåker | Barbara Voors bjöd på tips om skrivande | 8 februari 2012
Att skrivandet blivit något av en folkrörelse bekräftades av den stora publik som lockats till Vingåker för att lyssna på författaren Barbara Voors när hon gästade biblioteket igår. Voors själv berättade att det publiken på liknande litterära kaféer främst brukar vilja höra är om själva skrivprocessen, och höll sig därför kring den i sin föreläsning.
Barbara Voors har varit författare i över 20 år, håller skrivkurser och jobbar dessutom med olika biståndsprojekt. Men den enda gång hon fört samman författandet med intresset för internationella frågor är i reseskildringen ”När elefanter dansar” om Tanzania.
Idéerna till hennes böcker kommer aldrig till bakom skrivbordet, berättade hon. Voors menar tvärtom att man behöver tillåta sig vara lite planlös och sysslolös för att bli tillräckligt uttråkad för att fantasin ska väckas till liv, som när man sitter på ett tåg och bara stirrar ut genom fönstret. I drömmarna brukar också många romanidéer kläckas för henne, men idén till den senaste romanen ”Fantomsmärtor” kom från något så udda som en debattartikel.
Den liksom många andra av hennes böcker tar upp dilemman och konflikter som är nästintill olösliga, och hon vill heller inte ge några färdiga lösningar. Författarens uppgift är att gestalta frågorna, menar Barbara Voors. Det är läsarna som har svaren – om det finns några, tycker hon.
Att hitta rätt tonfall och lyckas skriva trovärdiga dialoger är några av svårigheterna man möter som författare, enligt Voors. Ett knep hon gärna använder och tipsar om är att tjuvlyssna på alla mobilsamtal som förs runtomkring oss och då själv testa att fylla i replikerna från den part vi inte hör. Speciellt när det gäller att hitta rätt tonfall i gräl förordar hon den övningen.
En annan skrivövning som hon skickade med åhörarna i Vingåker var att komma på titel, bokens allra första mening och bokens allra sista mening till den idé man har. Sedan återstår ju bara att skildra det som sker däremellan. Några av de viktigaste råden hon skickade var för det första det som återkom flera gånger under kvällen – hur viktigt det är att hitta rätt tonfall i sitt skrivande. För det andra att du bör vara mycket tydlig i varför du vill berätta just den historien du tänker dig att skriva, känner du att du bara måste berätta kommer den starka drivkraften att hjälpa dig förbi många svårigheter.
Det tredje rådet var att våga ta plats. Visst går det att hävda att allt redan är berättat, men inte på exakt på det sätt som du berättar och du har också rätt att ta plats och berätta din historia. Ett gott råd som är användbart på många områden, det är inte bara blivande författare som kan drabbas av tvivel när det gäller rätten att skaffa sig utrymme för egna idéer och tankar.
Urban Århammar
© Hjälmarens Tidning 2012